när han sover (en till mamma/vardagsliv/fantastiskt rolig blogg)

Alltså nu börjar jag bli riktigt trött faktiskt. Kanske är det bloggarna som media, kanske att nyhetshändelserna är så jävlar tråkiga just nu så att allt får plats i gammelmedia eller vad det nu kan handla om.

 

Men allvarligt talat, är det bara jag som är så sjukt trött på "jag är ingen rasist, men..." som dyker upp på facebook hela tiden om att bevara svenskheten, kristna högtider and what not. 

1. Jo, att du skriver just så innebär egentligen att du är rasist men inte vill låtsas om det.

2. Det är ingen som vill ta dina kristna högtider ifrån DIG. Vad det gäller skola och kyrka-jo just det, det var några år sedan de båda instutitionerna delades. Har du inte läst om det på aftonbladet?!

Och jag vill inte tvinga några ungar till kyrkan, vafan ska de där och göra? Nä, låt kidsen lära sig språk, historia och religion i skolan i stället. Med pedagoger, inte präster så kanske det blir folk av dem också till slut. 

Om du är troende och vill gå i kyrkan så är det helt okej för mig, men precis som alla andra religioner som praktiseras i Sverige så är det inget man bör pracka på andra.

 

Och vifta du med din svenska flagga på nationaldagen, INGEN försöker få dig att låta bli. Förrän du trakasserar någon annan med din flagga, eller säger korkade saker. Vilket du tenderar att göra när du full viftar med flaggan. 

 

Inse att det faktiskt är vi -alla- som inte är troende som vill ifrån kyrkan, som inte tycker att skolavslutningar är heliga. Att sluta åttan betyder inget för kyrkan, det betyder däremot massor för eleverna. Skolans elever. Okej?

 

Dessutom, tycker du det är jobbigt att sluta säga negerboll? Alltså, jag kan inte tvinga dig. Ingen kan. Men fundera lite på hur fördelningen ligger mellan antalet gånger du säger neger och menar något vänligt och antalet gånger du säger det som ett skällsord, detta bör vara ditt egna personliga test i om ett ord är okej eller inte. Testa även på kuk, fitta, knulla, älska, grön, rosa och hen.

 

Så, ge mig mitt Sverige jag kan vara stolt över tillbaks, era muppar!

Idag är det fem dagar kvar till jul, fast jag lurade mig själv när jag fick mitt lönebesked att tro att det var torsdag, eftersom pengarna kommer imorgon... Ja, ni vet hur det brukar bli när man i en halv dag gått runt och trott att det är en helt annan dag än vad kalendern anger.

 

Som Amanda Jenssen sjunger... nej, detta är ingen musikblogg alls, jag lovar.

Men jag är mest glad över dethär:

 

JULKLAPPARNA!

 

Fick sms från Coolstuff att mitt paket hade kommit och precis någon minut senare meddelar sambon att han tänker köra spinning ikväll = Julklappsdags! 

Så vi får väl se om det finns några snälla barn...

Imorgon är det jobb igen och för första gången på länge har jag ingen söndagsångest alls.

Först och främst ska katterna till veterinären, två vaccin och ett styck chip. Sedan är det faktiskt bara fem dagar tills jag är julledig. Jag räknade på det och jag kommer vara ledig 11 dagar i streck, kickass! 

När jag sedan väl kommer tillbaks efter jul och nyår är det bara tre veckor kvar tills skolan börjar OMG OMG OMG!!!

 

 

Nu har vi varit en sväng i stan och planerat superhemligt kalas till en kär vän. Vi har funderat på lite lekar och egentligen kommit fram till att vi vill låta tjejen i fråga göra en massa utmaningar och samla poäng för att sedan ta sig vidare till fiskdammen som är det slutliga målet. Till henne har vi meddelat att det är party på juldagen och alla andra är informerade om att det är överraskningskalas. Kul va?

 

Och söndag. Hur härligt är det inte med söndagar? Mina kisar gillar läget!

 

Jag sitter mest och läser sjuksköterskebloggar, jo, jag är så insöad så att jag inte vet om jag kommer ut igen. 
Snubbisen är och hjälper sina polare att bygga sitt hus och om några timmar ska vi dra in till stan, träffa bästaste Jalle och planera en riktigt bra juldagsfest!

Mer om den senare faktiskt.

 

Så egentligen borde jag väl springa och duscha och så... Hoppas ni alla får en trevlig tredje advent!

Här kommer mina små julklappsönskningar minsann.

... Men vet ni vad?!?!

 

JAG KOM IN! Jag ska bli sjuksköterska! OMG!

Mmm, imorgon är det andra advent. Fast min sorts människa är mer insatt i att imorgon är det Ronnebyflickornas juluppvisning! Och som vanligt är det kaos och misär flera veckor innan och fram till lördagens genrep. När väl det är avklarat släpper pressen och nu kan det bli fest! Mina småtjejor var jätteduktiga idag och jag tvivlar inte på att det kommer bli mycket applåder, om inte annat hoppas jag att deras föräldrar kommer bli impade. För i tjejernas fall är det ju ofta detta som är det viktigaste, alltså mycket beröm från päronen.

 

Försökte hitta någon bild på nätet från när jag själv var gymnast men det visar sig vara svårt. Uppenbarligen var det inte så himla vanligt med digitalkamera när jag var yngre, får ta lite bilder imorgon! Men alltså när jag var typ fjorton så var jag ganska duktig faktiskt, så vi kan ju låtsas att detta var jag:

 

Anyways, stället är pyntat, jag känner mig lugn, imorgon ska jag bara få med mig lite filtar till kidsen så ska det bli mysigt och kul att se. 

 

Och du har inte spenderat hela veckan i sporthallen..?

så har jag käkat två små meningslösa och torra mackor med ost och skinka på. Intressant, jo jag vet.

Lite té med fantastiskt fin närproducerad honung gick ner också. Idag var det jobb hela långa dagen och efter det har jag bara hängt i sporthallen, sista ordinarie träningen innan uppvisningen som är på söndag.

Mina kids sköter sig bra och jag är mest bara lite orolig för att de ska glömma bort sig eller ställa sig på fel ställe eller så men jag antar att det ordnar sig. Och om det inte ordnar sig får det väl vara okej det med, de är ju bara sju bast, då får man göra skumma saker.

 

Minns en uppvisning vi gjorde i Österrike, då vi var utklädda till indianer med skojiga kläder och peruker och allt. Jag var så himla stolt för jag hade fått äran att stå längst fram denna gången och mitt i programmet, när jag gjorde en handvolt, flög peruken av! Rakt ner ibland publiken som börjar gapskratta så klart, och jag överdriver inte om jag säger att jag aldrig har skämts så mycket för något, 12åringmedrö[email protected]

 

Finns så många grejer som gått helt åt skogen faktiskt med olika uppvisningar jag varit med på, någon som tappat en kjol, någon som trillat och musik som inte samarbetat men i stort minns jag bara det som en fantastiskt fin tid i mitt liv. Och alla småtjejer jag har tränat och hjälpt, det är så givande att se dem utvecklas och få vara med på den resan.

 

 

 

Förutom "små korvbröd" wtf liksom?

Då var halva veckan kirrad och idag har jag hängt i sporthallen efter jobbet och fram till åtta typ, dödstrött nu. Och vad gör man då? Joooo- då ser man lite serier! 

Idag är det Hart of Dixie som råkar vara en av de stora favoriterna. Jag är så kär i Zoes och Wades kärlekshistoria, de är sjukt fina ihop. Och alla läkarserier blir ju intressanta per automatik även om denna inte innehåller speciellt mycket läkarstuffs.

 

Nästa serie jag hade tänkt börja titta på är Nurse Jackie, någon som gillar?

Sitter och funderar på vilken tv-serie jag egentligen tycker bäst om just nu. Man skulle kunna tro att det är Drop Dead Diva då jag på två veckor sett ungefär 45 avsnitt.

Idag, som så många andra dagar, lyssnade jag på RadioEtt. På förmiddagen tog de upp en grej som jag egentligen tycker varit lite väl hypad, nämligen "pappor blir inte mammor hur mycket latte de än dricker"

Hur länge har man inte hypat denna frågan och kommit fram till ett par saker:

 

1: Män och kvinnor är av samma art, men av olika kön. Det är olika. Lev med det.

2: Könsbiten och "mammainstinkten" (eller vad det nu är) styrs av hormoner, könshormon. Lev med det.

3: -"Min kompis systers man blev ensam förälder och det gick minsann hur bra som helst" Jamen vad fint, det är nämligen inte alls det denna diskussionen handlar om.

 

Tråkigt nog verkar det aldrig komma något nytt ur detta, utan folk är bara ute efter att försvara sig. Eller berätta att män minsann är lika bra föräldrar som kvinnor och jag kan liksom inte tycka att det är grejen. Grejen är att kvinnor i allmänhet har hormoner, amning och att ha burit på ungen i nio månader, där av är OBS kvinnor i allmänhet bättre förberedda på bäbis än män i allmänhet.

Det är alltså INGEN som pratar om Peter, Stina, Lars, Gunilla och försöker jämföra deras päronskills. Lev med det!

 

Främst gillar jag "här måste sitta innehållsdeklaration" -Jo, fast det gör det ju inte!

Jag nämnde tidigare att jag läser sjukt många bloggar och det är helt sant. Men vilken är dn bästa?

I perioder gillar jag bara flickiga, festliga bloggar. Andra dagar passar familjebloggar mig bättre, och ibland rena humorbloggar.

 

Men just idag får jag nog säga att, tadaaaaa, "välkommen att bli beroende" 

För idag tycker jag nog att Spiderchick är den bästaste! Kanske mest för att hon försöker skrämma sin karl, och sånt är ju alltid trevligt.

 

Nähä, nu ska jag krypa till kojs snart (och invänta alla applåder jag kommer få från Spajdan, fjäsk fjäsk)

låter bilden prata för dig själv.

Ja, här tänkte jag börja blogga då.

Och så har jag tänkt många gånger om och försökt och misslyckats. Inte för att jag inte trivs med att få skriva av mig eller så utan mest för att jag tappat inspirationen och tyckt att det var jobbigt att vara så publik.

 

Faktum är att jag tänkte försöka vara hyffsat anonym här, för att slippa prestationsångesten. Så lycka till, till mig själv! 

 

Jag läser ganska många bloggar dagligen och det jag gillar med dem är att få sig ett gott skratt en dag och nästa dag få följa med på träning och den tredje dagen hör vi hur kasst det gick på tentan. Alltså att få en inblick i en annan persons liv.